En ensam kille på 21 år bor i hotellrummet bredvid mig och Erik. Vi började snacka med honom på balkongen. Det är en raggargrabb från södra Mälardalen och eftersom han är yngre än Eriks söner och min äldsta son var det svårt att inte blöda en aning inombords när han berättade sin livshistoria.
Övergiven av sin pappa som spädbarn.
Uppvuxen till stor del i fosterhem.
Drogproblem.
Och nu har han tagit sig till Kreta ensam. Mycket för att få ett break, för att komma ifrån dåligt sällskap och droger. Han fascinerar mig med sitt lugn och sina vildvuxna planer. Visst är han en valp på många sätt, men för någon dag sedan gick han in till turiststan och sökte jobb. Han ville strunta i flyget hem och stanna i några månader, för att sen ta sig vidare till Indien som volontärarbetare
Jag försöker föreställa mig själv som 21-åring med samma planer. Eller försöker föreställa att min äldsta son fundera i samma banor och vad jag skulle ha sagt om det.
Säga vad man vill om livet men när man gör oväntade saker, som den här resan, så sker oväntade möten som väcker oväntade tankegångar. Jag tänker inte vara så billig att jag påstår att livet är vad man gör det till, för så enkelt är det inte. Men det innehåller en oändlig massa möjligheter och infallsvinklar.
Kommenterat på Skilda.nu